Ja igår var det då dags för min och Baileys (Spanish-Bomb) första officiella utställning.

Och man kan väl säga att han slog ner som en "bomb" i Alfta.

Gick bättre än jag vågat tänka eller hoppats på för mig och min inte äns 10månader gamle kille.

Vi började med att få Excellent och CK, vilket betyder att vi sedan ska in igen.

För att slåss om bästa hane och Certet.

Unghundshanen fick inget CK, så han gick ej vidare.

Dem ropade upp oss att vi skulle in i ringen, medans domaren bedömde klart Nataly och hennes "Blade".

Och inte heller han gick vidare, så helt plötsligt kommer domarn fram och säger "grattis till bästa hane och detta".

Certrosetten var de han gav oss och jag blev super lycklig.

Väl utanför ringen så insåg jag att "shit vi ska alltså in och slåss om BIR och BIM".

Så satte in Baileys i buren, medans tikarna bedömdes.

Och det var CH tiken "Grace" (Explozen's Andromedadaughterofaking) som blev bästa tik, inte oväntat.

Hon var klart bäst av tikarna.

Men jag tänkte mest att vad ska vi in mot henne och göra, vi är ju gröngölingar liksom.

Medans mamma hela tiden sa "Baileys kommer ta hem detta".

Men jag vågade aldrig äns tänka den tanken, jag menar hallå hon är CH liksom.

Så vi ropades in i ringen igen och nu var det alltså dags att göra upp om BIR (Bäst i rasen) och BIM (Bäst i motsatt kön).

Och domarn gick som i en cirkel runt oss båda och tittade från alla vinklar.

Innan han sedan bad oss springa, hörde svagt att publiken även klappade.

Men tror jag var i en annan "värld", fattade inte riktigt vad vi faktiskt "ställt" till med.

Så helt plötsligt när vi kommer närmare domarn så stoppar han oss och ger mig en röd/gul rosett, säger grattis och tar i hand. Jag förstod nog inte först, men sedan gick det upp för mig att vi faktiskt tog hem det med!!!

Min kille blev BIR!!!!!!!

Tikägarn blev inte alls nöjd med resultatet, sa inte grattis eller ville ta en bild ihop.

Antar det sved att vi "gröngölingar" kom och sopa mattan med dem. *hihi*

Men Baileys betedde sig som han ägde ringen och det kan man väl säga att min lille gjorde igår med.

Domaren kom även fram till oss efter och gav mig massor med lovord för Baileys.

Han frågade bla vart jag hittat honom och så var han glad att han fick "upptäcka" honom.

Så sa han även att han trodde vi skulle få mycket skoj ihop i ringarna, att han var något utöver det vanliga.

Värmde så otroligt att han verkligen älskade min Baileys, mattes fina kille!!!

Så det blev ännu mer väntan tills det skulle bli gruppfinaler mm.

Där blev vi inte placerade, men det kändes som vi tog hem storslam oavsett så.

Vi kunde inte gjort det mycket bättre liksom.

Jag är så sjukt stolt och tacksam att denna kille är min, för han är bara så fin på alla sätt och vis.

Vet att det inte alltid kommer sluta på detta sätt, men för mig är han alltid finast oavsett.

Men detta stärker oss som team och nu jävlar får ni se upp.

För vi kommer med självförtroendet på topp!

Hahaha skämt och åsido liksom   .

Hugs And Kisses