Dagen började med att dem ringde från akuten och ville jag skulle komma tillbaka.

Så snälla Gertie och Bosse kom och hämtade mig, körde in mig och körde även hem mig sedan.

Och det för att dem skulle sätta på ett 2fingersbandage och sen ge mig smärtstillande.

Jag tycker att det såg rätt töntigt och simpelt ut det dom gjorde på mig, men kan väl nu erkänna att det känns bättre att ha det på iallafall. Fungerar kanon som stöd mm.

Sedan vid 12.30 så blev det en långpromenad ihop med Sofie, hennes kille Micke, deras dotter Selina och så Sofies syster och en person till. Inte riktigt klart för mig om det var hennes kille eller bara en vän.

Och så var självklart Baileys med och sen Freya och Diesel.

Maya har nämligen åkt med Mickes föräldrar till fjällen, så dem har Diesel hemma istället.

Blev lite mer än en timmes promenad i det underbara vädret.

Dem var lösa i stort sett hela promenaden, från det att vi kom upp på skogsvägen.

Men Baileys fick även gå lite mer i koppel än dem andra, då han valde att inte lyssna riktigt på vad matte sa.

Visst han är "ung" än och testar sina gränser hela tiden, men man måste ju markera liksom.

Att lyssnar man inte, då får man inte vara lös.

Fast ska ju tillägga att han faktiskt oftast sköter sig exemplariskt.

Tex Freya som faktiskt är 2 år eller nått, gruffar ju och låter som bara den när man mäter främmande hundar.

Medans Baileys bara tittar, men skulle aldrig drömma om att låta mot dem.

Vilket jag är mycket nöjd över, tycker det är så irriterande med hundar som ska skälla, morra mm..

Men Sofie och dem är snabba med att tillrätta visa henne, men inte alltid hon blir tyst för det.

Fast man ser på henne att hon vet att hon gör fel..

Baileys var kanon nöjd efter promenaden, medans jag diskade undan disk jag hade så gott det gick.

Så satt han och solade nedanför.

Bror, Lollo och lilleman kom över ikväll med, då jag tror dem tycker lite synd om mig pga fingret och så.

Jag har ju liksom problem att göra det mesta.

Så dem bjöd på middag och sen spelade vi Bingolotto, och nej vi vann inget.

Men maten var kanon, brorsan lagade lasagne och kvällen var bara super trevlig.

Jag glömde till och med bort smärtan en stund, då det var himla nice.

Innan vi skulle äta så fick Baileys sin mat och jag skulle rasta honom en kort sväng.

Lilleman ville följa med, vilket han självklart fick.

Han älskar ju att hjälpa till och vara med när djuren ska ha mat mm..

När vi var ute så säger han helt plötsligt " Faster ont, jag kan"..

Så han tar Baileys i kopplet och det var nog bland det sötaste jag sett.

Baileys gick snällt och lilleman var super duktig och såg så stolt ut.

Så charmigt liksom, sötnosarna   .

Nu ska jag snart ta och lägga mig tänkte jag, är både trött och sen har jag ont.

Hugs And Kisses