Direktlänk till inlägg 15 januari 2015
Här om dagen så var jag uppe på vinden för att se om dem gamla papprena på kenneln fanns kvar.
Och det gjorde dem!
Vilket väckte en hel del minnen till liv och en varm känsla i kroppen.
Samtidigt som man blev lite sorgsen, då man tänker på att mamma fick ge upp hela sin dröm och allt som hon byggt upp.
Men jag vet i mitt hjärta att det kommer komma en labrador igen, underbarare ras finns inte.
Jag älskar mina två amstaffs över allt annat, men labrador kommer alltid ligga varmt om hjärtat.
Älskar deras underbara temperament och tycker dem påminner massor om labrador.
Bara mer envisa, tuffare yttre och sen så mycket lättare för dem att hamna helt fel.
Och någonstans vill jag verkligen föra mammas dröm vidare med.
Då hon inte kan pga sin skada, men hon är fortfarande delaktig på andra sätt med hundarna.
Med sin kunskap, sitt stöd och som den underbara människa hon är.
(Även om jag ibland kan bli galen på henne, så är hon världens bästa)
Och nu när man kikat runt lite och så, vet jag precis vart jag ska vända mig den dagen jag vill ha in en labbe.
Utan tvekan, samt den personen jag har starkast minne av från tiden när mamma höll på.
Ja om man bortser från mamma själv då .
Hugs And Kisses
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 |
|||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|