Inte många vet om den och dem som gör det, vet hur svår situationen är..

Och hur jobbigt jag tycker att det är..

Har försökt att bara glömma och gå vidare, men det går inte..

Frågan är ju om det någonsin kommer att bli "normalt" ?

Det kan man inte veta tyvärr...

Men hoppet finns där...

Hugs And Kisses

Har ju suttit och varit nevös nu på förmiddagen, även fast jag innerst inne vetat att jag inte behöver vara det. Sen är det ju dessutom så trist att bara vänta på att dem skulle komma, stod mellan 13.00- 15.30 någongång. Men jag hade tur och dem kom redan 13.30  Är ju nämligen så att dem gjorde en statusbesiktning av min lägenhet idag och man vet ju aldrig om dem hittar något som dem är missnöjda med. Även fast jag som sagt vet att jag inte "pajjat" något i den.

Den gick fin fint och inga nerslag fanns, så nu är det bara invänta slutbesiktningen efter flyttstädet och så. Sen är man äntligen av med denna lägenhet. Visst den är super fin, men jag har ju inte trivts till 100...

Och den jag flyttar till känns så mycket bättre på alla sätt, både för mig, Joker och även mammsen när hon är hemma. Då hon faktiskt får ett eget rum nu   .

Vilket känns kanon, slipper man hålla på och göra om varje gång liksom...

Annars så är det inte mycket som händer idag, ska tvätta sedan mellan 19-21.

Sen är det så att min kropp fortfarande känns rätt trött, men ska inte jobba förän imorgon kväll.. Så det känns lugnt och jag tänker fan inte slita ut mig. Dem senaste passen man haft har ju varit ett rent helvete!

Nu ska jag fixa lite här hemma, kanske skriver nå mer senare..

Hugs And Kisses